If just for one day.

Man kommer in i olika perioder, och just då, i det nuet tänker man att den perioden aldrig kommer upphöra.

Jag menar att när jag hetsäter, gråter, spyr, förbannar mig själv, ja då tror jag aldrig att jag någonsin kommer att få se ett slut...

Men så nu, är jag inne i en bra period, matmässigt alltså!

Idag har jag ätit: Sockerfrikräm (lagom skål) men färska hallon och lite lättmjölk. En fullkornsmacka (normal strl) med skinka och fettsnål ost samt lite ekologiskt hemmagjort smör.
Sen åt jag 9 små råa fiskbitar och en skål Misosoppa.

Detta landar runt 500-600 kcal.

Men vet ni... Jag har inte tänkt.... Låtit maten vara... Så fort jag tänker på mat är det som att jag signalerar till min kropp;
-nu äter vi mindre, och kroppen i sin tur tänker undermedvetet att " Nu var det dags för nästa hårdträningperiod"
Och då känns det även som att jag tänker mer på mat, ni vet som matporr? ;)

Jag äter det jag vill. Jag äter bröd! Jag äter lite smör! Jag äter tom mörk choklad!
För vill min kropp ha lite den dagen, så får den det, eftersom att annars vankas ännu en hetsätning. Och det är dem man blir fet av!

Men så har vi baksidan, som finns på allt.....

Jag är inne i den här perioden, och det känns som det mest självklaraste i hela världen, det är så lätt. Det känns som att jag knappt kan förstå hur jag kunde äta 200g choklad - själv!

Men jag  vet ju att allt detta beror på min sinnesstämning, min psykiska styrka.

Ni vet som alkoholister, så fort det blir lite svårt så bär det av till spritskåpet....

Så varför har vi lättare för att falla i ätstörningshålet så fort vi blir lite svagare? Varför är svält, bestraffning, övermotion som skadar vårt hjärta och kropp, och sist men inte minst att trycka i sig mat utan att ens känna hinna känna smaken av den vårt sätt att hantera motvind?

Vet inte vad jag ville ha sagt mer än att jag kan gå tillbaka och läsa denna text när det är mörkt! Men jag önskar, önskar så innerligt, att jag fortsätter att vara snällare mot min kropp! Jag ska bo i den i många år!





Kommentarer
Postat av: anonym

har nyss hittat till din blogg, gillar den. Bra inlägg med tankar osv :)

2009-07-23 @ 01:07:33
Postat av: H

Nej, alla kan ju inte det. Men jag önskar att de som innerst inne bara vill det med sitt liv, borde få bli det. Nej, det är helt sjukt vad dålig självkänsla jag har. Om jag inte är bäst på allt tror jag att jag inte duger åt någon, och gör jag något bra, då måste jag göra det bättre.

2009-07-23 @ 05:37:23
URL: http://mhb.bloggagratis.se
Postat av: Jackie

Nej jag vet, de överreagerar verkligen. Jag sa liksom "jag testade, och det var tråkigt, förmodligen ingenting jag tänker göra om", inte precis så att jag erkände ett långvarit missbruk eller att jag langar till småbarn. Och eftersom de inte ens skällt på mig ordentligt, utan mer ignorerar och så, vet jag ju inte exakt varför de beteer sig så..

Jag försöker omvandla det negativa till något positivt! Tänker ta vara på ensamheten, ta hand om mitt yttre och vila mitt inre :)



Kramar!

2009-07-23 @ 05:50:52
URL: http://hemligheterna.webblogg.se/
Postat av: Yumi

bra skrivet det sista, det stämmer HELT att man ska bo i sin kropp i många år, och inte borde misshandla den så mkt som ätstörda gör :/ jag tycker att det är så lätt att vara snäll mot andra, men mot mig själv så är jag värsta slaktare typ

2009-07-23 @ 10:15:01
URL: http://fakeidentity.blogg.se/
Postat av: Jackie

Du är inte det minsta tjatig eller jobbig! Du är väldigt förnuftig! Vilket jag också är om jag får säga det själv, och vet egentligen att du har rätt i allting du säger. Jag hade aldrig satt den gränsen, om jag inte vore säker på att jag kan nå den tills jag faktiskt behöver umgås! Jag är inte i behov av umgänge varje dag, tack vare msn, bloggar och sms! Men jag förstår absolut vad du menar :)



Kramar <3

2009-07-23 @ 21:46:35
URL: http://hemligheterna.webblogg.se/
Postat av: Sophie

Svar: Ja jag behöver ett miljöombyte, och så fort jag slutat gymnasiet ska jag åka till USA för att plugga eller något annat. Jag är 17 år, så jag har "bara" två år kvar på gymnasiet. Nej, vänner man kan ju undra? Liksom det är ingen ge- och ta relation när de gäller de flesta :S Som tur så finns det några få stycken som verkligen bryr sig, men de är funna nu sista veckorna och de vet man ju inte hur länge de stannar. :/



Nej jag ska försöka att inte låta de påverka mig, köra mitt eget race, men det är inte alltid så lätt. Men försöka duger.



Tack, verkligen behövande ord! Kram <3



/btw du skriver verkligen bra inlägg!

2009-07-23 @ 21:57:25
URL: http://littleblackdresss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0